Jordbruket förändras

Vi kan idag läsa om att det svenska jordbruket förändras och att många bönder tvingas lägga ned. Det stämmer att vi står inför en stor förändring av hur jordbruket ser ut idag och hur det kommer att se ut framöver. Många faktorer har gjort att vi har fått den här utvecklingen. Förändringar har även skett flera gånger tidigare i Sveriges historia.

För lite mer än hundra år sedan var det uppemot hälften av alla personer i arbetsför ålder som jobbade inom jordbruk. Vid 2010 hade den siffran förändrats till att vara mindre än 2 %. Det säger en hel del om den utveckling som skett under lite mer än hundra år. Svenskarna valde helt enkelt att frivilligt eller på grund av minskad tillgång på arbete gå över till att jobba med annat. En stor del av arbetarna gick över till att jobba inom andra industrier som under den här tiden utvecklades mycket. Vi hade på den här tiden många duktiga ingenjörer som tog Sverige till en ny nivå när det gällde utvecklingen inom den mekaniska industrin. Det här skapade många nya arbetstillfällen samtidigt som det även gjorde att arbetstillfällena inom jordbruket minskade. Övergången för de som jobbat inom jordbruket blev naturlig. Idag tvingas många jordbrukare lägga ned på grund av ekonomiska skäl. Lönsamheten har minskat i och med att konkurrensen från utlandet har varit större. Anledningen till att det står hårt mot just de svenska bönderna är många. Vi har en kortare säsong för att odla grödor och betesvall. Det gör att kostnaden för marken som behövs för att kunna driva runt en gård blir större. I Sverige har i en högre momssats vilket slår mot slutpriserna och det gör även att lönsamheten för bönderna minskar.

Situationen var liknande i början av 1900-talet

På 1920-talet hade vi en liknande ekonomisk situation för bönderna som den vi har idag. Konkurrensen hårdnade vilket gjorde att lönsamheten gick ned och det blev svårare att få verksamheter att gå runt. På den tiden ordnade Sverige med att vi införde exporttullar vilket inte är möjligt idag med de öppna gränserna och EU. Vi fick sedan rationaliseringen som kom med krigen och tiden därefter. Det här var svåra tider för det svenska bondesamhället. Tiderna förändrades och sedan återhämtade sig de gårdar som blev kvar. Under den här perioden räknades det med att det försvann ungefär 50 000 gårdar runt om i Sverige. Produktionen i stort ökade trots det minskade antalet gårdar och lönsamheten för de som fanns kvar ökade. Det var helt enkelt en förändring som skedde för att jordbruket skulle kunna leva vidare.

Förändringen idag

Idag ser läget annorlunda ut. Vi får fler och fler större gårdar och de små gårdarna dör ut och det var samma som hände tidigare. Konkurrensen från andra europeiska länder går idag inte att stoppa och det här är ett större problem för de svenska gårdarna. Det går helt enkelt inte att konkurrera med de utländska priserna för svenska bönder och det är det som är ett stort problem även om gårdarna jobbar med att öka lönsamheten.

Förändringen idag