Jordbruket i Sverige

Det brukar kallas att arbetsmarknaden är stor för den som är arbetssökande i Sverige. Och letar man ihärdig hittar man oftast sitt kall, särskilt vi svenskar är bra på att arbeta med det vi faktiskt bryr oss om. Jordbruket idag innefattar ca 171 400 jordbrukare, eller ”bönder” som det kallas i folkmun och dessa hyser över ca 63 000 gårdar runt om i Sverige. Dessa företag står för hela 1,2 % av Sveriges arbetsmarknad och är en folkkär tradition som många har tagit del av i generationer. Cirka 8% av den totala landarealen används som åkermark eller betesmark.

Då och nu

Mellansverige, som också är kallat ”sänkan” sköts den större delen av den svenska odlingen. Under istiden låg tung is och när isen smälte förvandlades området till sjöar, vilket gjorde marken till tung och levande sjöbotten. Jorden blev extra bördig och har sedan 1800-talet använts för att så och skörda säd eftersom det var omkring då man uppfann sätt att frakta bort de stora stenar i de spår som isen lämnat efter sig. Många gårdar runt ”sänkan” är större än i övriga landet pga den lukrativa marken.

Jordbruket med dess innebörd som vi känner till det, odling skövling och skogsbruk, kom till Sverige 4000 år f.Kr. Det var då redan använt sen ca 6000 år tillbaka, man räknar med att jordbruket uppstod 10 000 år f.Kr. Från början i det bälte som är mellan Iran och Grekland. Människorna levde som jägare och samlare och vid ett tillfälle märkte de att det gick att äta den vildsäd som växte ur marken, den var till och med god nog att krossa och baka bröd på.  Forskare tror och antar att själva odlingsprocessen började då människorna tappade frön i marken och upptäckte tids nog att ny säd växte. Idén spred sig internationellt och mycket snart började invånarna att bygga sina byar där marken var frodig och det var lättare att hålla svälten på håll. Brödet gav kraft och näring och var ett stort komplement till köttet.

Under slutet av 1800 – och början på 1900-talet revolutionerades jordbruket i Sverige. Då uppfanns hjälpredskap som tex traktorn, vilket gjorde det slitsamma och tuffa arbetet ute på åkrarna betydligt enklare. Med maskinellt arbete försvann många arbeten för människan. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med arbete längre. Det fanns ett alternativ och det var såklart att flytta in till staden. Byborna flyttade och den stora urbaniseringen gjorde det alltmer glesbebyggt på landsbygden och trängre i städerna, vilket i sig skapade fler arbeten för de jordbrukare som stod utan och större marker för de som blev kvar.

1867–1869 drabbas Europa och framför allt Sverige utav svåra missväxtår. Det var katastrofalt och i större delar av landet led människor av svält. Barn och djur dog pga näringsbrist och åkrarna stod torra och döda. 1867 som var det svåraste året kallades i efterhand för Storsvagåret. Torkan och svälten var en starkt bidragande orsak till många svenskars emigration till USA under slutet av 1800-talet. En tredjedel av Sveriges befolkning flydde till bättre liv.